I´m sorry.
jag undrar så mycket.
hur många av dom handlar om oss?
visst, it´s broken. visst, we are broken.
nu ja!
men allt det andra!?
innan det hände.
allt det där fattar jag. och hoppas.
I´m sorry.
inte jag, men du.
eller kanske jag oxå?
och jag försöker tänka. på när de skrevs.
vart var vi då?
stay friends?
grow old with... me?
something or someone?
jag blir så himla arg på mig. nästan mer arg än vad jag är på dig.
hur kunde jag vara så dum.
så naiv.
fast å andra sidan så antar jag att det är ett av mina kännetecken, att vara lite lätt blåögd.
ibland rätt rejält tydligen.
too perfect?
the sex is everything that´s real.
gött ändå att man pratar med varandra i ett förhållande.
shit vad bitter jag är.
antar att det har något att göra med tiden, men ändå.
stil a big part of me.
he tears me apart.
let me go!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
men har du inte rätt att vara arg? men på honom, inte på dig själv? det är inte att vara blåögd, det kallas att lita på de nära och kära. man kan inte skylla på sig själv när andra gör saker. visst kan ens egna handlingar ha med hur det leder fram till slutet, men inte med vad andra väljer att göra. det fanns ett val, han valde fel. det är inte ditt fel.
jag älskar dig.
din honung
Skicka en kommentar