kärleken

den gör mig knäpp. sådär så att jag ligger i soffan och längtar efter den.
jag drömmer till och med om den på nätterna.

tittar på fruktansvärt dåliga highschoolfilmer där alla får varandra i slutet. tönten blir cool. coolingen inser att det inte är så coolt att vara cool. och alla blir glada och lyckliga. och kära. framförallt kära.

jag sitter här och väntar. men den kommer aldrig.
ingen kärlek som varken knackar på mitt fönster eller ringer på min dörr.
skulle vilja bli uppfylld av den. explosioner och fyrverkerier.
men icke.
man kanske måste anstränga sig på något sätt?
hur?

dom säger att kärleken kommer när man minst anar det. när man inte letar efter den.
hur ska jag då någonsin kunna hitta den (eller den hitta mig?) när jag hela tiden går omkring och suktar?!?