allting tar slut så fort.
det är så väldigt omväxlande.
tänk om det skulle bli mer långlivat. jag vet inte riktigt vad, men något som skulle bestå. ett tag i alla fall.
igår var vi först hos Ellen, sen hos Martin och sen på debaser.
dans dans dans.
så mycket fint.
så många fina.
det är konstigt att det inte blir annorlunda. försöker vidga vyerna. men allt jag ser är bara samma låtsasföreställningar hopa sig mitt framför mig. de ställer sig i vägen och suddar lixom bort det andra. som kanske skulle kunnat bli bra, men inte får en chans.
hur gör man mer plats?
blås bort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
min fina lilla sara, vi får inte glömma det jag kom på, och sanningen som bara blir till om vi verkligen vill det. vi bygger vår egen verklighet! och om vi vill blir den underbart underbar, för oss och allla vi älskar! välj lyckan och vi ska bli lyckliga!
Skicka en kommentar