familjen Vargas Falla

nu ar vi har.
i ett riktigt hem. med kok, toalett, sangar, sovrum, soffa. och sadan annan lyx. det ar riktigt fint det!
och sicken familj det ar ocksa. hur fina som helst.
forst och framst for att de later oss bo har hur lange vi vill, men de ar ocksa sa otroligt vanliga och fina. de kramar varandra hela tiden och sager gulliga saker. sadar sa jag borjar langta efter min familj...

idag har vi iaf varit inne i Bogota och kollat in staden.
vi har dock mest gatt vilse. otroligt svart att hitta med alla calles och carreras, halvgator och kvarter.
akte bussen och trodde vi hade akt for langt sa vi gick av.
hamnade dock i ett av Bogotas mest dodgy omraden. dessutom rakade vi ga at helt fel hall pa vagen darifran. sa det blev an mer dodgy. en tjej som gick forbi sa till oss att vi inte borde vara i det omradet och att vi skulle akta oss.
men Linus ar en stor och stark man och jag ar tuffast i stan, sa vi klarade oss ur det galant. (vi drog upp guideboken, tittade i den fort som fan, lokaliserade bergen pa kartan och halvsprang darifran, vi bjod alla nargangna manniskor pa cigg sa de blev glada och inte ranade oss.)
vi ska nog inte tillbaks...
tills lut kom vi iaf ratt.

GULDMUSEET! var dar i ungefar tre timmar. hur mycket saker som helst att titta pa.
och lasa om. de tog en hel del droger de dar indianerna alltsa.
sen at vi lunch, gick vi till Plaza Bolivar och sen at vi varldens sotaste bakelser. illamaendet var inte att leka med efterat.

nar vi skulle aka hem igen, hit till Chia dar familjen Vargas bor, rakade vi ocksa ga av for tidigt.
AnaMaria hade gett en fantastisk vagbeskrivning dar vi skulle ga av vid den forsta vanstersvangen nar vi kommit till Chia. hon menade dock den andra.
men vi gick runt har en stund. inte alls ett farligt omrade. fragade om vagen och tillslut, genom ett anarkist A som finns malat pa vaggen precis har utanfor lyckades vi orientera oss och komma ratt.
tur att det finns anarkister!