för att jag lovat mig det bästa.
kanske det försvan.
någonting gnager. och trycker där inuti.
kan hända att det kommer fram. och ut.
vill vara allt det där. men ändå ha lika mycket tillbaks.
världens, världens konstigaste.
och jag älskar det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar